Lucazinho Ribeiro
– Tiatracho Rochnnar

– Tomazinho Cardozo

Goycho Tiatr Mumboint zolmank ailo mhunttlear aikonk vichitr dista. Punn Konknni bhaxechea mollar – magir tem sahtiya zaum, potrkarita (journalism) zaum, kadambori/kovita zaum, git-songit zaum vo drama zaum hache vixim chodd pavtt survatechim panvllam Mumbointuch suru zaleant. Karan Gõykar chodd koruna aplea pottak lagon Mumboint nokri korunk vetale ani thoim tancher koslo koslo na koslo probhav poddon tea tea xetrant tannim survatechim panvllam marlim. Hech porim Goycho tiatr-ui Mumboit suru zalo. Hea nanvlovkik tiatracho rochnnar mhunttlear Lucazinho Ribeiro zannem poilo tiatr boroilo, digdorsit kelo ani Abrilache 17ver, 1982 vorsa Mumboint machier haddlo.

1982/83 vorsa Goychea sorkaran, Goyche Kala Akademy votin, poilech pavtt Tiatr-achim xembor vorsam monoilim. Ponjent boreantli bori ek kariavoll ghoddoun haddli. He somoyear tiatrantlea mhalgoddea tiatristancho bhovman kelo. Tea vellar Tiatrachea itihasa vhoir ek program machier haddlo. Hea program hachi ‘script’ boroupachi zababdari mhaka dili. Tea khatir tiatracho itihas kholayen xikpachi mhaka sondhi mell’lli. Lucazinho Ribeiro hannem poilo tiatr boroilo mhunn mhaka John Claro hannem Inglez potrancher boroilolea lekhan vorvim koll’llolem. To Assagao ganvcho aslo mhunnonuim mhaka khobor asli. Tea khatir hanv Assagao gelom. Lucazinho Ribeiro hachi konn punn famil asa kai mhunn chovkoxi keli. Mhojea borea noxiban mhaka mhojea eka ixttan Assagao, Sokol vaddeant ek Ribeiro mhunn famil asa ani te familint tiatrist aslo mhunnttat mhunn sanglem. Hanv Assagao Sokol vaddeant gelom ani thoim Lucazinho Ribeiro hachi nat-sun ravta mhunn mhaka koll’llem. Hanv Cecilia, Lucazinho-chi nat, hika mell’lom. Tinnemn mhaka zaiti mahiti dili ji mhati Ceciliak tachea sasupain diloli.

Tiatracho rochnnar ticho vhoddil asa mhunn kolltoch Cecilia ekdom khoxi zalem. Tem umedhin bhorlem ani tannem mhaka Lucazinho Ribeiro hachem moddlolem ghor dakhounk vhelo. Ghor moddlolem punn vontthi asleot. Fuddlean bolkanv asa tache sope asle, ‘pillars’ asle punn nolle konsllon poddlole. Cholpi vatter thavn bolkavant vochpak 12 te 14 panvdde asle. Cecilia mhunnolagli, “ Mhojo sasupai sangtalo ki Lucazinho hea bolkavant machi kortalo, chedram lavn podd’dde lamboitalo ani aplea vangoddchea bhurgeank gheun kariavolli kortalo.” Ceciliachea sangnnea voilean Lucazinho-k bhurgeachponnar thavn sonskrutik kariavollincho khub mog aslo ani to kolecho mogi aslo mhunn thavem zalem.

Mhaka ek tori Lucazinho Ribeiro hacho fottu zai aslo. Tanchea ghorant asa zalear ek kopi dhi mhunn hanvem magnni keli. Tea vellar ami fokot Lucazinho Ribeiro hachem nanv aikolem punn tacho fottu poriant pollounk naslo. Tanchea ghorant ekui fottu na mhunn mhaka Cecilian sanglem. Lucazinho-chen ghor tor moddon poddlolem. Cecilia adim Mumboint ravtalem tea khatir tem mhunno laglem, “ Mhaka dista Mumboint amche eke pettent Lucazinho Ribeiro hachea mornnachea vorsachea ugddasak Regist chhaplolo to asa so.” Hanvem Ceciliak vinonti keli ki to Rejist tannem Mumboi vochon haddcho mhunn.” Cecilia jem khub umedhir aslem tannem rokddench amchem magnnem svikar kelem. Tem Mumboi ghelem ani Lucazinho hachea mornnachea vorsachea ugddasak chhaplolo rejist mhaka haddun dilo. To rejist azun popriant mhoje lagim asa. Tea rejista vorvim Lucazinho-cho fottu amkam pollounk mell’llo, to koso distalo ani to koso nhestalo tem pollounk mell’llem.

Joao Agostinho Fernandes, zaka ami ‘Pai Tiatrist’ mhunn pachartanv to Lucazinho Ribeiro Tiatrachea mollar poilo man favo zata mhunn sangta. 1943 vorsa jedna Joao Agostinho Fernandes hachea fuddarippona khal Mumboint Tiatrachi ‘Golden Jubilee’ somorombhli tedna Joao Agostinho Fernandes hannem ek lekh boroilo. Ho lekh ‘Ave Maria’ hea 28vis Novembr, 1943 disachea ankar chhapon ailo. Joao Agostinho lekh survat kortana oxem mhunntta, “ Jedna hanvem Tiatrachi ‘Golden Jubilee’ somorombhpachi zababdari ghetlea tednam tiatr zolmant haddpak poilo man konnank favo zata tem boroun dovorpachem mhojem kortovea asa.” Tea uprant to Lucazinho Ribeiro koso Mumboint ailo, eka Italiachea dramatic pongddan ‘back stage artiste’ mhunn sirvisek ravlo, koso tannem “Itilian Bhurgo” ho tiatr boroilo ani apleak ani dusreank gheun Abrilacher 17ver, 1892 vorsa machier haddlo tachi bariksanen khobor dita.

Ani lekh sompoitamna Joao Agostinho oxemn mhunntta, “ Dubhavnastana tiatr mollar Lucazinho Ribeiro haka poilo zago favo zata. Hanv taka mhoji tokli bagoitam kiteak to mhojo margdorxok (guide) ani ‘Guru’ ani takach lagon hanv azun poriant dekhivont tiatr machier haddtam.” Joao Agostinho Fernandes hachea hea nivedhana (statement) vorvim Lucazinho Ribeiro tiatracho rochnar mhunn nischit zalem ani Lucazinho Ribeiro-k tiatr mollar favo tem sthan favo zalem. Joao Agostinho Fernandes hachea khalteponnan kedem vhodd vhoddponn asa tem mol korunk zaina.

Tiatr Academy Goa vorsachea vorsa Janerache 2rer Lucazinho Ribeiro hacho zolm-dis vhodda dobajean somorobhta.

Joao Agostinho Fernandes
– Tiatracho Bapui

Tomazinho Cardozo

Dokxin Goycho nanvosto sonskrutik ‘complex’ – Ravindra Bhavan Margao – tachea mukhel vosreak Pai Tiatrist – Joao Agostinho Fernandes hachem nanv ghatlem ani Tiatr-ak Goyche sonskrutayen mol asa mhunn sorkaran dakoll kelem. Khoreponnim hachem sogllem xroy (credit) Mukhel Montri Shri. Digamber Kamat hankam veta. Eka Tiatr mhalgoddeachem oslea mhan prokolpak (complex) nanv divop hem Goychea itihasan poilech pavtt ghoddon yeta mhunn khos bhogta.

Khoreponnim 2005 vorsa Dalgado Konknni Akademi (DKA) – n Goychea sorkara mukhar 14 ‘demands’ dovorlole tatuntli ek magnni hi zaun asli. Tea vellar DKA-cho odheokx hanv aslom. Ami lagu zatolea sogllea amdarank ani montreank mell’lole ani amcheo magnneo sorkara mukhar manddloleo. Tea vellar Digambar Kamat zo ‘Art & Culture’ hea khateacho Montri also, tannem amkam asvosonn dilolem. Punn uprant zaitim addmellim ailim. Tiatrist ani dusre Tiatr mogi-i lagu zatolea montreank ani amdarank mellon sorkaracher vozon haddpacho proitn kelo. Akhrek Digamber bab Kamat hannem apnnem dilolem utor pall’llem ani Ravindra Bhavan Margao hachea mukhel vosreak Joao Agostinho Fernandes hachem nanv dilem. Dusrea utramni Tiatr ani Tiatristponnacho bhovman’ kelo.

Zaitea zannank Joao Agostinho Fernandes (JAF) konn to sarki khobor na. JAF hannem tiatr ani tiatrache udorgoti khatir kitem kitem kelem tem bhov todde Gõykar zannant. Tea khatir toddkean tiatracho itihas zanna zavop khub gorjechem asa. 119 vorsam adim mhunttlear 1892 vorsa Goycho tiatr Mumboint zolman’k ailo. Tornatto Lucazinho Ribeiro, Asagaocho, hannem poilo tiatr “Italian Bhurgo” boroilo. Khoreponnim ho tiatr Inglez opera ‘Italian Boy’ hacher adharun also. Lucazinho hache borobor Joao Agostinho Fernandes hanneim poilo tiatr dakhovpant khub thokos ghetlo. Tiatr khub boro zalo ani tiatr mhunttlolem ek Konknni machiyechem rup suru zalem. Khoreponnim Lucazinho Ribeiro tiatracho sthapnnar mhunttlear fott zaina. Punn tiatrachi udorgot korpant JAF hannem khub proitn kelet ani tiatr unch dorjear pavoilo dekhun taka lok mogan ‘Pai Tiatrist’ mhunnonk laglo.

JAF khub unch dorzeacho boroinar, kolakor ani digdorspi zaun gelo. Kitem korta tem bhes borem korop ho tacho ek mhotvacho ghunn also. Tea khatir jedna to ek tiatr machier haddtalo tedna to tiatr machier bhes bore pod’dotin haddunk to vavurtalo. Heach khatir, tea kallar JAF hache tiatr dusrea tiatram poros bore astale, veglle astale. Sogllea vattamni tache tiatr unch dorzeache astale,

Tea kallar chodd xe tiatr kolakor Inglez na tor Francez bhasantlim nattkam Konknnint onkar kortale ani tiatr rupan machier haddtale. Porkea bhasantlim nattkam Konknnint haddun tiatr rupan machier haddop hem JAF haka matui man’donaslem. Tea tiatramni Goykarponn na mhunn to dukhi zatalo. Goychea tiatrak Goyche matiyecho vas yeunk zai mhunn to sodanch somzotalo. Heach karannak lagon tannem svothache ‘original’ tiatr borovpak survat keli. He tache tiatr Goychea somazantlea prosnnacher adharun asle. Oglle unne JAF hanem 32 tiatr boroile. Kaim tiatranchim nanvamoxim asat, ‘Cavelchi Sundori’, ‘Revolta de Satari’, ‘Bhattkara’, ‘Kunnbi Jaki’, ‘Bebdo’, ‘Dotichem Kestanv’, ‘Vabraddi’, adi. Tea kallar mhunttlear sumar xembor vorsam adim JAF hannem zat, soro piyop ani bolaiki vibaddop, dot, vavracho obhiman’, adi somajik vixoyancher tiatr boroilet. He prosn azun poriant suttave zaunk na. JAF kitle lamb dixecho also tem hache voilean dakoll zata.

JAF haka tiatr borpavoll fuddle pillgek urloli zai asli. Tea khatir aple tiatr pustok rupan chhapunk tannem xembor vorsam adim suru kelem. JAF azun poriant jivo asa kiteak tachea tiatrachim pustokam azun poriant vachunk mellta. Khorench to ek vhodd ‘visionary’ also.

JAF khorench ek vixall-monacho (broad-minded) monis also. Tea khatir tannem aple pottinik, Regina Fernandes hika tiatrant bhag gheupak ut’tejon (encouragent) dilem. 1904 vorsa, JAF hachea ‘Bhattkara’ hea tiatrant Regina Fernandes-an bhag ghetlo ani tiatr machier panvoll ghalpak tiatrachea itihasant poili ostori zaun geli. Tea kallar Moratti machier poriant ostoren panvoll dovrunk naslem kiteak tiatr-nattkamni bhag ghevpi ostorea ‘chalu’ sobhavacheo asta oso goirsomoz also.

JAF haka tiatr borpavoll fuddle pillgek urloli zai asli. Tea khatir aple tiatr pustok rupan chhapunk tannem xembor vorsam adim suru kelem. JAF azun poriant jivo asa kiteak tachea tiatrachim pustokam azun poriant vachunk mellta. Khorench to ek vhodd ‘visionary’ also.

JAF khorench ek vixall-monacho (broad-minded) monis also. Tea khatir tannem aple pottinik, Regina Fernandes hika tiatrant bhag gheupak ut’tejon (encouragent) dilem. 1904 vorsa, JAF hachea ‘Bhattkara’ hea tiatrant Regina Fernandes-an bhag ghetlo ani tiatr machier panvoll ghalpak tiatrachea itihasant poili ostori zaun geli. Tea kallar Moratti machier poriant ostoren panvoll dovrunk naslem kiteak tiatr-nattkamni bhag ghevpi ostorea ‘chalu’ sobhavacheo asta oso goirsomoz also.

JAF ek khoro ‘gentleman’’ also. Svothachem khalteponn tachea jivitachem vhodantlem vhodd vhoddponn mhunttlear lottkem nhoi. Tea kallailea Tiatr mogianche nodren JAF ek vhodd kolakor aslo. Tiatrachem sogllem xroi (credit) tannem apnnem ekleanuch gheunk zatalem. Punn na! Tannem toslem fottingponn kelem na. Urfattench tannem Tiatrachea Bhangara Utsova somoyar mhunttlear 1943 vorsa jedna tiatrak 50 vorsam borlolim, JAF – n Goa Mail hea potrar ek lekh boroun oxem mhunttlem, “ Dubhavnastana tiatrachem sogllem xroi (credit) Lucazinho Ribeiro haka veta. Shri Ribeiro mhozo margdorxok (guide) ani xikxok (teacher) zaun gelo zaka lagon hanv aiz poriant bore ani moladik tiatr boroitam ani machier haddtam. Hea khatir Ribeiro babak hanv mhoji tokli bhagaitam”

Oslea unch dorzeacho ek kolakor ani bhes borea sobhavacho ek monis – Joao Agostinho Fernandes.

Regina Fernandes
. . . Tiatr Machiechi Poili Ostori

Tomazinho Cardozo

Zoxem heram machiancher ghoddlam tench tiatr machiecherui ghoddlam. Zaum amchea desan vo pordesan, tiatr machier ostoreo khub usram aileat. Hachem karann mhuttlear machier bhumika kortolea ostoreank somaz vankdde nodren polloitalo. Machier bhumika korpi ostori sokoilea sobhavachi oxem mhunntale. Sudorlolea desanim poriant oxench ghoddlem ani ostoreo machier yevpak khub fattim urleo.

Sonvsarantlea ‘drama’ itihasacher nodor marlear oxem dista ki Isabelle Andreine hi ostori 1582 vorsa poilech pavtt machier choddli. Ek France desantlo ‘dramatic troupe’ ‘Commedia Dell Arte’ hachea ‘drama’-n tinnem bhumika keli. Isabelle ek boreantli bori kolakor asli ani aple bhumike vorvim tannem soglea pollennaranchim kallzam jikhon ghetlim. Ticho ghov Francisco Andreini zo teach ‘drama’-nt bhumika kortalo tachea utejonank lagon Isabel-ak machier yevunk sondhi mell’li.

Amchea Bharat desant ostoreo 1789 vorsa machier aileo mhunntat. Mrs. Bristow ek Inglez ostori tinnem aplo ek ‘dramatic troupe’ Calcutta-nt ghoddun haddlo. Tiche borobor England-acheo anink ostoreo zoxe porim Smt. Deacle, Madam Dhermailvilla ani dusreo ostoreo England-acheo asleo. Sangtat tea pormonnem poili Bharoti ostori machier yevpak Binodine Dasi asa khoim.

Konknni tiatr machier Regina Fernandes hi poili ostori zavn asa tiatrant bhumika korpak. 1904 vorsa ‘Bhattkara’ hea tiatrant tinnem poilech pavtt bhumika keli. Ho tiatr 22 November 1904 hea disa Gaiety Theatre Mumboi hangasor zalolo. Reginank machier yevpak sondi mell’li kiteak ticho ghov Joao Agostinho Fernandes hannem to tiatr boroilolo ani digdorxit kelolo. Somazache oxir nodrechem zallem pinzun kalljidarponnim machier yevpak Regina lagim ghoddlem kiteak ticho ghov Joao Agostinho Fernandes zaka ami Pai Tiatrist mhunn ollkotanv, tannem tika soglo adhar dilo ani Regina Fernandes hannem tiatr machier ek novo itihas ghoddlo.

Regina Fernandes 16 November 1880 hea disa zolmoli. Tichea zolmacho ganv Raia Salcete. Joao Agostinho Fernandes hachea lagim tichem kazar zalem. Kazar zalea uprant aplea ghovachea adharan 23 vorsanche pirayer Regina Fernandes himmem ‘Bhattkara’ hea tiatrant vantto ghetlo. Tichi ut’tom bhumika tiatr pollenarank khub avoddli. Tiatr pollenar eke khore ostorek poilech pavtt machier pollovn khoxi ani dhadoxi zale. Tiatr pollennarank ho ek novo onnubhov aslo. Tiatr machier Reginachem asnnem mhuttlear ostoreche bhumiken tinnem khoreponn haddlem ani tiatr machiek dobajik keli – surngayli.

Tiatr pollenaranchea durdoivan Regina Fernandes tiatr machiek yogdan diunk chodd kall urli na. Ti 1908 hea vorsa 20 ver Dezembrache hea sonvsarak ontorli. Ti ontoli khori punn tinnem cheddvank ani ostoreank uktti keloli tiatr machiechi vatt sogleank favo zali. Tornne pirayer mhuttlear fokot 28 vorsamche pirayer Regina Fernandes ho sonvsar soddun geli ani tiatr machiek vhodd dhoko dilo.

Zorui Regina Fernandes khub thoddo kall mhuttlear fokot chear vorsam machier bhumika keli punn tea charuch vorsanim tinnem zaytea ostoream bhitor machier tanch marpak novi umed ani sfurti haddli. Tea kallar tiatranim nachlear ostoreank kenntale. Punn Regina Fernandes hannem toyar kelole vatten, oxir somazachi porva korinastana tiatr machier vochon tiatr machiechi seva korunk sondi favo zali. Heo ostoreo mhuttlear Ermelinda, Carlota, Mohana, Cecilia ani dusreo. Dubhav nastanam ostoreank machier haddun tiatr machiek ‘glamorous’ korpachem soglem xroy Regina Fernandes hika veta. Aiz xekddeanim ostoreo tiatr machiek aplo adhar dita tem Regina Fernandes hannem vomplolea biamchem foll zavn asa.

Ostoreo machier yeunchea adim dadle kolakor ostoreancheo bhumika kortale. Regina Fernandes machier yeilea uprant poriant zay titleo ostoreo mellonaslolea karonnank lagon dadlea kolakoranich ostoreanchi bhumika korchi poddtali. Tea khatir sundor oxe dispi dadle kolakor zoxe porim Andrew, Vicent de Saligao, Lucas adi hannim ostorechem svong korun namnnam zoddleant. Joaquim Caetano Coutinho zaka tiatr machier Miss Julie mhunn ollkotale to eke ostorek fattim kaddtalo. Rico Rod, Remie Colaco hannim-i ostorechi bhumika kelea. Somplolo H. Britton ostorechea rupan tiatr machier khubuch porzoll’lo.

Regina Fernandes tiatr machievoili poili ostori hika Tiatr Academy Goa vorsachea vorsa man dita ani 16 ver Novembrache, tichea zolm disa karyokram ghoddun haddun Regina Fernandes-acho ugddas aiche pillge modem jivo dovrunk proytn korta. Tiatr Academy Goa Regina Fernandes tiatr machievoile poile ostorek noman korta ani tichech sfurten tiatr machi ostorea kolakoram vorvim odik porzolltoli mhunn ast ballgita.

A.R. Souza Ferrao

– Ek Khoddegantt Kolakor

August Remedios Souza Ferrao zolmolo Junhache 1ler 1909 vorsa Ambora (Salcette) ganvant.

Konknni palkache itihasant Souza Ferrao, hannem bbovmhotvacho vaur korun dovorlo asa.

Taka kosli-i part lagu zatali, zaum eka hindu-achi, mathareachi, bailechi, cheddvachi, kunnbeachi, dadleachi, adi.. Dekhun taka potram pachartalim mhunnon SORVOI BHESANCHO ARTIVONT PARTIST.

Zori Souza Ferrao ganvan Amborecho, tori tachea bapain pennem kelelem Fatorda (Moddganv), zoim tachem vhoddlem ghor asa.

Lhan astanam to Moddganvche igorjechea iskolant vetalo, ani thoim to muzgponn ani rebek xiklolo. Igorjecho Mestri taka ganv-ganvamnim misam ani moteti kantar korunk vhortalo.

Souza Ferrao lhan astanam choddxe tiatr zainasle, kednaim 5 vorsamnim ek zalo zalear, karann tednam artist mellonasle. Bhov purvilo Chinchonnea ganvcho tiatrist Basilo Furtado bejear zalolo apleak artist mellonant mhunnon dakhounk aplo tiatr NADDPONN AMIGACHEM. Tednam konnem tori taka vello Souza Ferrao xim ani Furtado-n taka ‘Diana Kunvrinnichi’ part dili. Ho tiatr zalo Moddganvchea Harmonia Theatre-nt. Souza Ferrao-chi part ani duetam soglleank mandlim, ani taka vorto man favo zalo. He hurber to lhan concert diunk laglo Erico Barretto-chea ghorant. Thoddea bhurgeank ektthaun ani chedranche pordhe korun ani bankanchi stage korun, to he concert dakhoitalo ani muzgancho ani diveancho despez soddovpak intervalak ‘tray’ bhonvddaitalo khuim.

Tacho bapui eka kallar khell xikovpi Mestre aslo, tori Souza Ferrao tiatrist zal’lo taka naka aslo. Tiatrant nhesonaka mhunnon Ferrao-k tacho bapui boroch mar ghaltalo khuim. Souza Ferrao vaddlo titlo, tachi palkachi kola vaddot ravli ani tachi khobor Tiatrist Pai – Joao Agostinho Fernandes, hachea kanar poddli, ani to Goeam gel’lo astanam Souza Ferrao-k meulo ani gozal mat kelea uprant, taka aplea GERALDINA tiatrant mukhi part dili. Ho tiatr itlo boro zalo ki to portun dakhouncho poddlo. Hea tiatrak hajir aslo tednancho Goencho Chief Health Officer, zannem to tiatr vakandlo ani tiatristank xabaski dili, odhik korun Souza Ferrao-k. Hoch tiatr tannem Ponnjent EDEN CINEMA-nt dakhounk maglo, jem atam moddun tachea zagear CINE NACHIONAL asa. Hea tiatrank tednancho Goencho Governador Xri. Massano de Amorim hajir aslo. Hea tiatrak brooch lok zal’lo.

Souza Ferrao tiatr soddina to polleun tachea bapain taka PULIS BAND-ant ek sirvis polleli, punn Souza Ferrao-k hi sirvis mandlinam, karann sirvisek ani tiatrak poddchem nam mhunn.

Souza Ferrao-chi fank vaddot ravli ani ganvganvamnim taka tiatr xikounk vhoronk lagle. Tea tempar kombo roddonk tiatr kobar zatale ani cholon ghora portochem poddtalem. Souza Ferrao zaite pavtt Chinchonne ani Colva thavn pasun Modganvam aplem trunk mathear marun cholon aila. Itleim korun tiatrant nheslele duddu pasun sarkhe mellonasle khuim.

Tiatram borobor Souza Ferrao-n aplem xikopui chalu dovorlem. Segundo Grau pas zatoch to Inglezichea iskolant “The Catholic Education Institute”, hantun gelo. Iskol soddttoch taka Agra rebek vazounk Fernandes-achea benddant velo, punn sumar nnov mhoineamnim tannem ti sirvis soddli ani Bombaim ailo.

Souza Ferrao poiloch Bombainchea palkar dixtti poddlo kunnbi bhesan, Joao Agostinho Fernandes ani Band Master Vincent Nunes, hannim “The Little Flower Of Jesus”, hea iskolachea fundak dil’lea tiatrant. Ho tiatr polleunk hajir aslo John Lazarus D’Souza, Editor, THE DULESTAN potracho ani tiatrist Luis Borges. Lazarus-an maglem Souza Ferrao, hache lagim aplea fuddle tiatrant part korunk, ani Borges-an maglem duettamnim vantto gheunk aplea sangatak, ani Inglez-Konkani kantaram mhunnonk.

Tea kallar Purtugalacho famad digdorspi Silva Sanches Bombaim ailolo dakhounk aplo tiatr. Tachea tiatrant Konknni kantaram mhunnonk vinchun kaddlelet tea tempailea dog famad kantoristank Souza Ferrao ani Luis Borges. To tiatr zalo OPERA HOUSE ason chikar lok sabar bhasancho, zankam mandoulet he kantorist.

Oxem sangtat ki tednancho khoddegantt kantorist Anthony Too Loo, Souza Ferrao, bogor duettam mhunno naslo khuim, je vorvim tednanche vhoddle digdorspi Saip Rocha, J. P. Souzalin, Aquila, Rogaciano, Ernest Rebello, John Lazarus, Affonseca adi, Souza Ferrao-k aplea tiatramnim ghetlea xivai ravonaslet.

He porim tachi fank vaddtoch tannem rochlo JOLLY BROTHERS DRAMATIC CLUB gheun Goenchea thoddeam bhurgeank, ani khup pavtti to Bombaim than ispixial vhortalo Dioguinho D’Mello ani Anthony Vaz, hankam aplea tiatrant vantto gheunk. Igorjechea, iskolanchea ani hospittollanchea adharak, Souza Ferrao-n khup tiatrdakhoileat.

1945 vorsa Souza Ferrao, hannem aple bholaikek lagon palk soddpak kelem, ani Bhangwaddi eka kontradoran taka ek bhett dili, to palka velo ‘retired’ zala mhunn. Tiatr pollevpi borech dukhi zale. Punn tanchea borea noxiban ani zaiteam tachea borea-dekhnnaranchea magnneamnim, to porot palkar morosor dislo.

Souza Ferrao, haka 1954 ani 1955 vorsa sondhi mevli vochonk Dil’lik Republic Celebrasanvak ‘Goan Folk Songs & Dance Party’, hea pongdda borobor, bhag gheunk veg-vegllea prantachea nacham spordheant. Hi spordha zali Dil’lichea National Stadium-ant. Ani soglleam Indiechea lok-nacham modhem amcho Goencho lok-nach zaun aslo itle bore manddavollicho ki hajir asleleank to avoddlo, ani tednancho Prodhan Montri Jawaharlal Nehru, hannem hea pongddak, aplo vakand favo kelo. Hea xivai Ferrao-k vhoddantlem vhodd bhag favo zalem korunk ek dakhtti part INDIAN DOCUMENTARY TECHNICOLOUR FILM, hantun ‘The Folk Dances of India’, jem film Bombaim dakhoilelem.

Joao Agostinho Fernandes, hachea uprant Souza Ferrao zaun aslo kunvor Kunnbi kantarancho. Kunnbi kantaram ghoddpachi art ani gavpacho jet taka bes boro aslo. Sabar voznadik kunnbi kantaram Souza Ferrao, hannem mhonnlleant zaum clown, duo, duet, trio, quartet, adi.

Souza Ferrao zaun aslo poilo kantorist Radio-cher Konknni kantaram mhunnonk 1937 vorsa. Tachim khup kantaram rikorddincher asat. Tech porim to vortoulo ek hurbevont atrist (painter) ani tea kallar zaitea direkttoramchea tiatranche ‘scene’-iche block vo chitram tannem chitarleant.

Palkar Souza Ferrao, hannem zaitim svongam keleant. Kunnbi sodduch, C. Alvares, hachea BHORVONSO tiatrant Romeo-chi part, Alfred Rose-achea YENCH TEM KARANN tiatrant Hindu-chi, M. Cheddoer-achea BACRO PAREBENS tiatrant kunnbeachi, J.P. Souzalinachea HEM ASA TEM tiatrant Arabachi, Anthony De SA, hachea DUBHAVACHEM PATOK tiatrant mathari ani Master Vazachea MALGODDO PUT FULGODDO tiatrant fulgode ostorechi. Ani dekhunuch taka mhunno ‘THE MAN WITH A THOUSAND FACES’.

Tachea penache tiatr zaun asat: ALMAM SORGAR VETAT, PECH –PECH, KAZARI OKOL, GHATKEPONN, ZOTKAXI, SANTAN BAUDDI, VISVASGHAT, GOUIEO PUT. Tea bhair tannem dusream borovpeanche khup tiatr digdorxit keleat, punn chodd man taka favo zala KUNNBI JAKI tiatrant, zo boroilolo Joao Agostinho Fernandes, hannem ani to somptoch, Souza Ferrao, hannem to portun machier haddlolo.

Novea kolakarank vhoir soronk Souza Ferrao khup boll ditalo. Bori part vo borem kantar mhunntteleak xebaski divpak to fuddem aslo khuim. Konknni choddan chodd filmani to asa : AMCHEM NOXIB, NIRMONN, SUKHACHEM SOPON, KORTUBANCHO SOUNSAR, MHOJI GHORKARN, BONGLLANTT.

Souza Ferrao somplo 1978 vorsa.

Chotray : Ho lekh khub kall adim potrancher porgott zalolo. Borpavolli vixim tantun kosleoch sudharnna korinanastana asa toso to chhapla

– Tomazinho Cardozo
President
TAG

Prem Kumar

Anil Kumar

06th September 1929 to 12th October 2007 = 78 years

Prem Kumar hem nanv Konknni tiatr machier khub nanvlovkik asa. Hea nanvan Konknni tiatr machier tannem zaytim namnnam zoddlim. To ek boreantlo boro kolakor, borovpi, digdorspi ani gitam ghoddpi zavn ghelo. Tiatr machievoilea kolakoramchi volleri kelear Prem Kumar hem nanv borench fuddem astolem. Tannem zaiteach tiatranim bhumika keleo ani apnnem svotache pon’nas ani panch tiatr borovn palkar haddle. Tea xivai Hindi chol-chitramchoi onnbhov asa. Tea kallar tannem zaitea Hindi chol-chitramni bhumika keli.

Prem Kumarachem khorem nanv Pedro Xavier D’Costa zavn asa. Tacho zolm Goyam Xastti talukantlea Chandor ganvant Guirdolim vattarantlea Pieambhatt vaddeant Setembrache 6 ver 1929 vorsa zalo.

Smt. Damiana Josefa Fizardo ani Shri. Xavier D’Costa hanchea ekvottachea don putam modem Prem Kumar ho vhoddlo put. Tachea dusrea bhavachem nanv Xavier D’Costa. Premkumar ani Angelina hanchea kazari ekvottache taka dog zann putui asat, je lhan astana tachea tiatranim disleat Jerry ani Cezar. Prem Kumarak konnench tachea nanva bodol vinchalear to tankam zabab ditalo ki tea kallar Hindi chol-chitranim Kumar hem nanv ekdomuch ‘popular’ aslem. Boro-boro Hindi Nott Kumar astaloch mhunn Kumar hem nanv apnnank avoddlem ani Kumar hacho orth Kunvor mhunnttoch apunn Prem Kumar hem nanv ghetlem. Prem hea sobdhacho orth mog mhunnchem mogacho kunvor.

Hem tannem sanglolea sangnnean khoreponn asa oxem dista karann tachea tiatrachi survat to ek ulovp kori ani tem ulovp oxem asa – ‘Dusmankayeche kantte zavn asat odruxttache fantte. Borem korxi tor borem bhogxi. Uddonakai lavn vhoddponnache paktte. Vavurxi korunk nixontton peleachem tor zait ghott’tton tujem. Kor mogachea vantte. Xegunnache razvoddken ugtte asat darvontte. Bhov Povitra Kallza Jezuchea uzvaddan amkam bhor. Khaltikayen zolmank ailolea Devputra Tujea denneanim amkam bhor. Tujea somurthi khala tuje seva chakor – Prem Kumar ani tache sangati machier haddtta…’

Tachea tiatranchi kanni kuttumbik, somajik, dhormik vixoyamcher astali. Tiatrache sonvad sahitik dorjeache astale ani vinodachi ek apli khaxeli pod’dot astali. Tiatrachea ‘Cantos’-anchi git rochnnam ekdom suvadik ani kallzachea kholayek pavtali. Tannem Des bhokticherui ‘Jawan’ nanvacho tiatr boroilo…tosoch fokot ekach patracher attaplolo ‘Pisso’ nanvacho tiatr borovn machier haddlo. Tachea sogleach tiatramni kannienk sobo sarkem ‘setting’ (machiechi manddavoll) astalem ani hem ‘setting’ to tiatr zata tea xaramni ani ganvanim vhortalo. Hem tachem khaxeleponn. Toxich tiatr machier nove-nove bhizlechi ovishkar dakhovpachem xroy Prem Kumarakuch favo zata. Zaytea pavttim tiatrache kanniecho fattlo itihas dakhoitanam tea-tea prosongachem…chitrikoronn vo ‘video shooting’ korun… tachem ‘projection’ machier dhovea podd’ddear to kortalo ani pollennarancheo talleo ani xabaski ghetalo. Tiatrank rong-bhusha mhunnchem ‘make-up’ pasun tannem nattok-cinemantle vevsaik kolakor vapurleat: udharonnak Shri. Vichare ani tacho put Sharad Vicheare oxe asle. Tiatrachem ‘band’ pasun vapurtanam tea kallavele kaim namneche vevharik cinemant vazovpi ‘musician’ tannem aplea tiatrank vapurleat. Tiatrachea sonvgamchea nhespacherui (costumes) tachem lokx aslem. Eka kolakoran prosong pormonnem anglem ghalunk zay oxem tachea digdorxonnachem khaxelponn aslem. Kolakoran aple sonvad uloytanam tachem ‘voice projection’ koxem asunk zai hachi zannvay to kolakorank ditalo. Heach tachea vavrak to ek boro borovpi, boro digdorspi ani boro kolakor mhunnu yeta.

Tannem sothachi ek ‘audio cassette’ zaitech ‘radio play’ ani Doordarshan play borovn aikonk diun T.V cher dakhoile. Konknni cholchitrankui tachem yogdan asa. Ambika Filmachem M. Das hanchem ‘Boglant’ hem Konknni cholchitrachi kanni… ‘screenplay’ ani ‘dialogues’ ani gitam tannench ghoddlelim ani apnnem Rita Rose-achea vangdda mukhel bhumika sakarleli.

Tannem aple tiatr Indiek toxench ‘Middle East’’ gulf desant dakhoile. Tannem boroilole ani digdorxit kelole tache tiatr :- Poilo tiatr tannem tera vorsanche pirayer boroilolo (1) Mhozo Put (2) Ghatki Vhoni (3) No Vacancy (4) Guneanv Konnacho (5) Mhozo Novro (6) Tufan (7) Maka Loztai? (8) Soirik Keli(9) Vadiv (10) Kazar Zaina (11) Putak Kazar Kelo (12) Afrikar (13) Darunn (14) Nimnni Chittt (15) Angonn (16) Ghor Mathiechem (17) Dukh (18) Konnank Mhunno Mai (19) Pai (20) Amchi Bhas (21) Upkar (22) Ugddas (23) Rekad (24) Kakut (25) Mortikar (25) Vavraddi (27) Gorib (28) Peleachea Vostuchi Axea Korunaye (29) Dorji (30) Dubav (31) Jawan (32) Pisso (33) Maria Magdalena (34) Jivit ek Sopon (35) Fulam ani Kantte(36) Vantte (37) Rinn (38) Upkar Naslolo (39) Fottkiro (40) Abdul Narayann D’Souza (41) Noxib (42) Kaido (43) Ordhi Bhakri (44) Viswas (45) Noxibacho Khell (46) Hanv Kitem Korum (47) Govai (48) Khotto Poiso (49) Noxibacho Divo Palovlo (50) Abru (51) Tum Modem Poddonakai (52) Tuje Dis Bhorle (53) Doyallponn (54) No Time (55) Lojechim Khotam.

Aplea sot’tor ani att (78) vorsamchea jivitant Prem Kumaran pon’nas ani panch tiatr boroile. Tachea hathborpanchem pustok to bore bhaxen ‘binding’ korun dovortalo hemvui hea tiatr mogyeamchem khaxeleponn.

Prem Kumar haka zayte puroskar favo zale. Tantuntle kaim puroskar oxe asat :- (1) Damodar Cup & Gold Medal (2) IGP Arunn Bhangal Shield (3) Emanuel Shield (4) Cinetime Award (5) Vasco Citizen Award (6) Konknni Cultural Award (7) Maharashtra Award (8) Dalgado Puroskar.

Prem Kumarachem thollavem xikop Mumboi zalem. Tea kallar Goyam Purtugez razvoddke khala choltolea karannan zayte Goykar xikxonna khatir Mumboi vetale. Prem Kumaran aplea kamank lagon Mumboi aplem thikann kelem. Vorsam pormonnem Prem Kumarachi bholaiki zai titli sangat dina zavn taka ‘diabetes’ ani ‘high blood pressure’ haka fuddo korcho poddlo ani Grant Road Mumbai hanga Bhattia Hospitalant Otumbrache Bara tarker 2007 vorsa sanjechea 8:30 vaztam taka Devachem apovnnem ailem ani tiatr mollar to ek itihasachem pan zavn urlo. Tacho hea sonvsarantlo provas zaun asa 6th Setembr 1929 te 12 Otumbr 2007 voros. Taka Mumboi Mahalaxhimi Ximiterin 13ver Otumbrache 2007 vorsa sanjechea 4:30 vaztam Kristi Dhormachea ritirovizen nikhipilo.